Currylinjer är ett slags fält av energi, som utgör ett rutnät över hela jorden som dagligen påverkar människor, djur och natur med sin starka kraft. Linjerna återkommer med ca 2,5-6 meters mellanrum, beroende på hur nära ekvatorn man kommer, och sträcker sig lika långt ner i marken som upp i himlen. Det betyder att man påverkas lika mycket av en currylinje om man bor flera våningar upp i ett hus som den som bor på markplan. Linjerna är ungefär 60 cm breda, och då det är utbrett över jorden i ett rutnät betyder det att de också korsar varandra och därmed bildar så kallade currykryss. Kraften i dessa kryss är dubbelt så stor som på en currylinje, och i exempelvis mellersta Sverige där linjerna återkommer med 4 meter mellanrum, återkommer också kryssen med samma mellanrum.
Namnet på linjerna har inget med kryddan curry att göra vilket man kanske kan tro, utan namnet kommer av en person i Tyskland, Dr Manfred Curry, som återupptäckte linjerna på 1950-talet. Vetskapen om linjerna har funnits i många år, kanske så tidigt som för 6000 år sedan, men glömdes bort i västvärlden någon gång under 1700-talet i och med upplysningstiden.
Anledningen till att man kan förstå att människan hade kunskap om dessa linjer redan under den här tiden, är att man redan på de äldsta boplatserna i exempelvis Sverige kan se att husen stod med hörnen i currykryss. Detta gjorde man för att få så få antal currykryss inne i huset som möjligt, och också minimalt antal linjer. Även kyrkor är byggda på samma sätt.
Så vad är linjerna till för, varför finns de? Det vet vi inte så mycket om än, och det är fortfarande ett ganska outforskat område. Vi kan dock märka att de påverkar oss, och även djur och natur, både positivt och negativt. Currylinjerna är oftast inte positiva för oss människor, då de tar mycket energi från oss och kan göra oss trötta och ge oss andra besvär, och en lång vistelse på framför allt currykryss kan eventuellt påskynda sjukdomar. Energin försvinner snabbt ifrån oss när vi befinner oss på ett currykryss, vi kan snabbt känna oss trötta, få huvudvärk och känna oss yra och illamående, vilket sedan tar lite tid att gå över när vi sedan flyttar oss från krysset. Därför är det inte bra att ha sin säng på ett currykryss, eftersom vi spenderar många timmar där och dessutom den tid då vi ska vila upp oss och få ny energi. Det är heller inte att rekommendera att ha sitt skrivbord på sin arbetsplats över ett currykryss, vilket man kanske inte tänker på att man kan ha.
Generellt brukar djur undvika currykryss omedvetet och konsekvent, som exempelvis hundar som inte vill ligga på currykryss. Det kan vara därför hunden absolut inte vill ligga i hundkorgen man ställt fram, för att den helt enkelt ligger på ett currykryss. Man kan undra varför till exempel katter däremot gärna har sin plats på just currykryss, och har av bland annat den anledningen förknippats med trolldom och häxor. Dock kan anledningen till att de väljer att vila där vara att de vill försvaga sin aura, för att de djur som de kanske ligger och lurpassar på ska ha svårare att upptäcka dem. Det tros vara samma anledning som vissa fåglar väljer att bygga sina bon i ett currykryss, då de ska ha svårare att bli upptäcka av rovdjur.
Flyttfåglarna tros ledas av currylinjerna då de flyttar till andra breddgrader, och samma sak med myrorna och de myrstigar som de har.
Ute i naturen kan man se fler spår av linjerna, som till exempel träd som växer snett för att vika undan från krysset om det växer i.
Precis under tiden för fullmåne sägs currylinjerna upphöra i ungefär 13 minuter, vilket man kan se av att exempelvis myrorna stannar upp under den tiden då de inte längre har någon väg att gå efter. Detta kan vara intressant att se!
Currylinjerna är inte radioaktiva och har inget elektromagnetiskt fält, vilket gör att de inte går att mäta med någon utrustning. Det är också därför som dessa linjer ännu inte riktigt blivit accepterade som existerande linjer i västvärlden, då det inte vetenskapligt går att bevisa att de finns än. Det man kan göra är att känna linjerna själv, genom att använda sin kropp som instrument. Det vanligaste sättet att göra det på är genom att hålla en vinkelpekare i varje hand, och sedan gå framåt för att se när vinkelpekarna gör utslag genom att vrida sig på något sätt. Där finns alltså en currylinje. Vinkelpekarna går att göra av exempelvis metalltrådar som går att böja till.