På jorden finns ett stort antal olika mineral, omkring 4000 st, som tillsammans bygger upp vår jord. Mineral består av ett eller flera grundämnen, och mineral bildar i sin tur de bergarter som finns på jorden. Mineral är alltid en fast substans och har samma innehåll rakt igenom. Bland de över 4000 mineral som finns är det endast en liten del som tillsammans bygger upp våra bergarter. Mineral delas vanligen upp i olika grupper; silikater, karbonater, sulfater, halider, oxider, sulfider, fosfater och grundämnen. Silikater är den grupp som innehåller absolut flest mineral, och tillsammans utgör de en mycket stor del av våra vanligaste bergarter.
Från mineral bildas kristaller, och dessa kristaller kan därför också delas in i dessa grupper beroende på vilken mineral den bildats av. Några av våra vanligaste mineral är fältspat och kvarts, och kvarts finns i sin tur i bland annat genomskinlig form (bergkristall), lilafärgad (ametist), rosafärgad (rosenkvarts), vit (mjölkkvarts/snökvarts) och i brunaktig färg (rökkvarts).
Hur kristaller bildas
En kristall är ett mineral som har fått växa fritt under ideala förhållanden. Medan en sten ofta innehåller flera mineral som pressats ihop utan någon ordning, är en kristall ofta en ren mineral där dess molekyler istället är ordnade i ett systematiskt mönster. Alla kristaller tillhör någon av de sju olika grupperna av kristallformationer, och dess kemiska sammansättning bestämmer hur kristallen ser ut.
Kristaller bildas djupt ner i jordens inre, och det tar ofta mycket lång tid för en kristall att skapas, ibland tusentals eller till och med miljontals år. För att kristaller ska bildas krävs det rätt förutsättningar när det gäller bland annat temperatur. Flytande magma rör sin inne i jordens kärna, vilket egentligen är flytande mineral. När magman av olika anledningar rör sig uppåt mot jordens yta svalnar den, och olika kristaller kan bildas beroende på hur snabbt temperaturen sjunker.
För att en kristall ska kunna växa fritt behöver den något slags hålrum, vilket bildas av bland annat rörelser i jordens inre. Med tiden färdas kristallen upp mot jordens yta, och beroende på dess sammansättning, hur lång tid det tar, hur hårt trycket är och vilken temperatur det är i omgivningen bildas en viss typ av kristall. Ju långsammare magman svalnar desto större blir kristallerna. Kristaller som fått växa ifred har platta och väldefinierade sidor, utifrån det mönster som dess kemiska sammansättning har.
Fyndigheter med kristaller hittas ofta i berg eller i flodbankar, där de har hamnat genom att ha tagit sig upp mot jordens yta under en mycket lång tid, i takt med att bergen skapats. De kan också komma upp till ytan genom vulkanutbrott.
Olika typer av kristaller
Om förhållandena ändras på vägen upp mot ytan kan en annan typ av kristall börja växa på den första kristallen, för att sedan ändras igen om förhållandena återigen ändras. Detta har hänt då en kristall har ingjutningar i sig, såsom fantomkvarts. På samma sätt kan en kristall finnas inuti en annan kristall, vilket är fallet för exempelvis rutilkvarts.
Vid rätt temperatur och tryck kan även en befintlig kristall omformas till en annan typ av kristall. Detta kan hända när magman tvingas mot en stenformation med kristaller som smälter av värmen, och som sedan omformas till andra typer av kristaller som får en stabil form vid högre temperaturer. Det är också möjligt att olika förutsättningar gör att en kristall ändrar sin kemiska sammansättning men inte sitt utseende.
De flesta kristaller bildas på en fast massa i form av mineral och fortsätter växa där, men vissa kristaller kan också bildas inuti en gasbubbla genom att magma har blivit inkapslat där.
Även vatten bidrar till bildandet av olika kristaller, då det tar med sig olika mineral på sin väg ner genom jorden. Vatten kan också bidra till att en kemisk reaktion sker då det möter vissa ämnen, och kan bland annat lösa upp mineral och kristaller och få med sig dem till hålrum och sprickor där de bildar nya kristaller. Vatten kan exempelvis lösa upp och föra med sig koppar, vilket kan ge upphov till bland annat kristallerna malakit och azurit.
Kristallernas egenskaper
En del menar att mineral har som uppgift att balansera jordens energiflöden och elektromagnetiska fält, och att mineral i form av kristaller kan påverka oss på samma sätt. Då kristaller har en symmetrisk och regelbunden uppbyggnad sänder de också ut en stabil och balanserande vibration, vilken sägs kunna påverka oss på olika sätt. Dess vibrationer sägs stärka våra motsvarande vibrationer som vi har i vårt energifält, då ett resonansfält sägs bildas mellan kristallen och den som är i dess närhet. En del menar att detta kan påverka vårt nervsystem och därmed också vår hjärnas biokemiska processer, vilket slutligen ger en påverkan på oss fysiskt och känslomässigt. Kristallens energier sägs användas där de behövs, och kristaller kan därför verka helande för problem som vi kanske inte ens är medvetna om att vi har.
Kristallens ämnen kan också påverka vår kropp rent fysiskt, såsom exempelvis den andel litium som finns i kunzit, som bland annat har en lugnande påverkan. Kristaller kan skiljas åt genom de grundämnen de är uppbyggda av och i vilken ordning dessa grundämnen sitter. Kristaller kan också ha grundämnen i sig som inte tillhör det symmetriska mönstret, men som också påverkar dess energier och därmed också dess egenskaper.
Kristallernas påverkan sägs också ha med deras färg att göra, då även färger är vibrationer som kan påverka oss på olika sätt. Kristallens färg sägs påverka motsvarande färg i vårt chakrasystem, och sägs kunna balansera chakrat genom sin stabila och harmoniserande energi.
En del menar att kristallerna har fått sin kraft genom de enorma energier som har skapat dem, bland annat då magman står för moder jords starka och helande kraft.
Trumlade stenar och ädelstenar
De flesta trumlade stenar har skapats från kristaller, men kan också vara gjorda av just stenar och inte kristaller, såsom exempelvis lapis lazuli som räknas som en sten. Trumlade stenar kan också vara gjorda av andra material än kristall och sten, vilket är fallet med exempelvis bärnsten som egentligen är förstenad kåda.
En ädelsten är en kristall som anses ha en vacker, ofta klar färg, och som gärna också är svåråtkomlig eller ovanlig vilket höjer dess värde. En ädelsten används ofta i smycken och till dekoration, och slipas och poleras noga för att bland annat få en vacker glans. Diamant, safir, smaragd och rubin tillhör de klassiska ädelstenarna, och förr använde man ordet halvädelsten för resterande kristaller. Idag finns det kristaller inom gruppen halvädelsten som är mer ovanliga och svåråtkomliga än exempelvis en smaragd, vilket gör att denna indelning egentligen är lite missvisande.